Jag är 30 år och har haft mitt nuvarande jobb i 2.5 år. Jag har ett helt okej jobb inom IT som kräver högskoleutbildning. Trodde jag ville hålla på med detta tidigare men nu känner jag absolut inte så. Jag har alltid varit väldigt driven att lära mig nya program och bli bättre på olika former av mediaproduktion. Jag satt ofta flera timmar varje dag med mina egna projekt. Jag höll nog på så i säkert 8-9 år. Jag blev riktigt bra på hemsidor, video, ljud, 3D mm. När jag sedan fick ett jobb inom samma område kändes det riktigt mäktigt. Jag fick chansen att jobba tillsammans med andra som var väldigt duktiga och drivna. "Vad mycket snabbare jag kommer att bli bättre nu", tänkte jag. Mitt stora behov av att bli bättre höll i sig och jag fortsatte att vara väldigt seriös och öva på min fritid. Jag blev bättre och de på jobbet respekterade mig.

    Sista året har jag dock förändrats. Jag har inte alls samma pepp att bli bättre. Det känns lite konstigt. Det får mig att undra varför jag så gärna ville lära mig dessa program och varför jag lagt så stor del av mitt liv på detta. En sak som drivit mig är att jag mår bra av att få vara kreativ. Jag har alltid haft bra fantasi och tycker om att få hitta på saker. Det har jag fått utlopp för då jag gjort tex hemsidor eller filmer. Men jag börjar tro att en annan stor del till mitt intresse att hela tiden utvecklas beror på en dålig självkänsla och ett behov av bekräftelse. Jag har fått mycket uppmärksamhet och uppskattning tack vare det jag gjort. När jag tänker efter kan jag applicera denna teori på rätt mycket annat i mitt liv också. Jag pluggade till ingenjör även fast jag inte var så intresserad, jag har under många år arrangerat stora uppskattade fester, jag ställer alltid upp och hjälper folk och jag är dålig på att säga nej. Kan det vara så att de flesta valen jag gjort i mitt liv är pga att jag vill att folk ska tycka om mig?

   Om det nu är sant - att många av mina vägval beror mer på bekräftelsebehov än något annat - borde då inte detta tapp av mitt intresse att bli bättre på mina program och mitt jobb vara någonting positivt? Saken är dock den att jag snarare känner mig mindre självsäker nu än tidigare. Jag har sämre självförtroende (i vissa situationer) och känner mig ganska vilsen. Hade jag följt mitt hjärta mer hade jag nog hamnat på andra vägar i livet. Jag trivs inte riktigt där jag är nu.

När jag sätter ord på mina tankar blir de mer verkliga. Jag tycker att jag har många bra och vettiga tankar, men allt för sällan agerar jag på dem. Förhoppningsvis kan denna blogg göra att jag bättre kommer ihåg det jag tänker och gör mer för förändring.